/
Me /
Hejdå hår
Jag var som sagt iväg och klippte mig idag, och såhär blev resultatet. Mitt hår är kortis! Litegrann i alla fall. Jag brukar alltid bli missnöjd och tycka att det blir för kort efter frisörbesök (för jag klipper nästan alltid samma längd). Smart av mig att göra om samma misstag gång efter gång efter gång efter gång... ja, ni fattar. Men nu bestämde jag mig för att INTE bli besviken över längden. Blir det kort får jag väl skylla mig själv som säger att frisären ska ta av en bit? Nejmen dit jag vill komma nu är väl att jag inte tänker sitta och gråta över att håret är för kort. Jag tänker inte ens vara missnöjd, för det växer ju ut rätt fort ändå.
Och nu får jag det säkert att låta det som att jag just har rakat skallen eller något när det egentligen bara handlar om typ sju centimeter.
Alltså, jag kan verkligen babbla på om mitt hår hur länge som helst (det kanske ni har märkt..?), men jag ska bespara er från det.
Och största frågan just nu är varför jag sitter här och skriver när jag egentligen borde försöka skriva på en jäkla religionsredovisning om protestantiska kyrkan (kul att vi fick den tråkigaste kyrkan då... inte ens någon rolig frikyrka ju >.<). Men det känns för svårt så jag antar att jag får gå och dö eller något.
Seriöst, jag vet inte riktigt vad som är med mig just nu. Jag bara babblar ju om skitointressanta saker som värsta idioten. Bäst att jag avslutar det här inlägget innan jag hinner börja skriva om massa andra onödiga saker.
Åh, det var jättefint! Jag hade självt tänkt klippa mig typ så :D Ehm.. nu kommer nog världshistoriens konstigaste fråga men ehh.. vad sa du till din frisör när du skulle klippa dig så? Haha, jag vet att det låter konstigt men jag vill klippa mig så men jag suger helt ärligt på att förklara sånna saker.. Hehe :P