Jag köpte nya skor när jag var i Örebro i fredags. Kändes ju ganska fel att prova massa sommarskor när man knappt kan gå utanför dörren utan att fastna i en stor snöhög, men men. Alltid bra att bara ute i tid, så att jag inte står utan användbara skor när det är 30 grader varmt ute. Det har ju hänt förut (läs: varje år) att jag inte har ett enda par skor som passar för årstiden när den väl kommer.

Istapparna som hänger på skolan är galet långa.

Jag var dösugen på kaffe. Trodde knappt att jag sklle överleva en sekund till om jag inte fick det. Maten skulle bli klar om en liten stund bara, så det skulle vara onödigt att sätta på kaffebryggaren och sådär.
Så jag gick ner och åt en sked med kaffepulver.
Jag älskar det.

Haha, så grymt snyggt med urgammal jacka, snöhögar till vantar och mammas regnbyxor instoppade i ett par skor/stövlar.
Nejmen den där snöhögen jag står på på bilden var sjukt hög. Och det är fruktansvärt kul att springa omkring i hög snö, även om man känner sig som en femåring.

Idag har jag hunnit med att prova min balklänning (iiih), flytta över alla kläder till min nya byrå, hoppa runt i snön, göra projektarbete med Annie, titta på melodifestivalen och se klart säsong 2 av Prison Break.

Jag har insett att låtar där 2/3 består av en refräng som upprepas gång på gång på gång på gång så att man kan vartenda ord innan låten är slut, trots att det var första gången man hörde den, är värdelösa. De borde dö. Eller nej, de kan få finnas, det finns säkert folk som tycker om såna låtar. De borde bara inte få spelas när jag är i närheten.

För övrigt är det nog dags att sova snart. Jag fick just overklighetskänslor och undrade om Annie finns på riktigt eller inte när jag skrev hennes namn längre upp. Jag är nog väldigt trött.

Fredagen inleds med nybakat bröd från bageriet, kaffe och ett tandläkarbesök som jag fick veta att jag skulle på igår kväll. Gött att slippa biologibreddningen med alla bakterieceller och fag-DNA och blaj.

Efter skolan bär det av till Örebro, och jag måste verkligen försöka köpa ett par skor till studentbalen. Klänningen har kommit, det är bara att hämta den i affären nu, men det vore ju bra om man kunde prova den med skor så att man vet hur mycket den ska läggas upp.

Nu ska jag gå, ha det bra alla där ute :)

Torsdag imorgon, och veckan är snart slut.
Jag kan inte riktigt glädjas åt det eftersom jag vet att det kommer en ny vecka sen. Och en till. Och en till. Och så vidare.

The more I touch, the less I feel
I'm lying to myself that it's not real
Why is everybody making such a big fucking deal?
I'm never gonna care anymore

En väldigt bra anledning till att gå natur är att man då kan förstå alla naturskämt. Extremt nördigt, ja, men också väldigt kul, bara för att man faktiskt förstår sånt där som låter komplicerat och intelligent.

Hahaha. Jag dog när jag såg den här första gången :P

Idag har jag varit fruktansvärt duktig, i alla fall känns det så. Har pluggat nästan ända sen jag kom hem i eftermiddags. Så fort jag öppnade fysikboken började dock allt bara snurra och jag förvandlades till ett levande frågetecken eftersom jag inte förstod ett ord av uppgiften. Det är som en spärr som låser sig i min hjärna så fort jag vet att det handlar om fysik. Suck.

För övrigt tycker jag att det här nya systemet där man ser nya kommentarer på blogg.se är sjukt jobbigt. Gillar det inte alls.

Nu ska jag dricka vaniljglögg och kämpa vidare med fysiken. Har sovmorgon imorgon eftersom vi inte behöver komma på första lektionen. Gött värre!

Snön har vräkt ner hela dagen och förvandlat hela staden till en enda stor, vit, fluffig snöhög. Att se snön som är i lårhöjd i trädgården och veta att den är så mjuk att den i princip skulle försvinna vid minsta lilla beröring lockar fram femåringen i mig som bara vill slänga sig och sjunka ner i fluffet.

Nackdelen med det här snövädret är bilkörningen. Att göra bra ifrån sig på en utbildningskontroll, "lilla uppkörningen", känns ju i princip omöjligt när man knappt kan se alla vägar, körfält och liknande. Jag vet inte ens om det gick bra eller dåligt - mittemellan skulle jag tro.

En annan nackdel med all snö är att det är alldeles för svårt att gå fort. På väg hem från skolan ser jag bussen komma när jag är en bit ifrån busstationen. Jag springer, springer, springer så fort jag kan, halsen börjar svida, fortsätter, blir anfådd, kommer fram till bussen. Och då kör den. Miss med en sekund. Hade inte behövts mer för att jag skulle hinna, men nej. Jag fick gå hem, anfådd och på oplogade gator i gamla hjulspår som inte ens syndes för att snön var så bländande vit.

Jag gick med på att låta syster göra lockar i mitt hår, och så fixade jag hennes hår som jag brukar göra mitt.
Hennes hår blev väldigt fint faktiskt (trots att det var dåligt och knappt gick att tupera eftersom hon hade haft balsam i). Mitt hår blev däremot inte alls snyggt. Eller, det var inte själva håret det var fel på, bara det att jag och lockar inte går så bra ihop. Inte riktigt min grej.

Det verkar som om min byrå aldrig blir ihopskruvad. Jag har en låda kvar att få ihop, sen är den klar. Tyvärr gjorde jag misstaget att börja titta på Prison Break, och då var det ju kört. Det går verkligen inte att sluta, haha.

Imorgon är det måndag igen och jag längtar INTE. Det kommer bli en jobbig dag, så mycket vet jag redan nu.

Nu är det verkligen bevisat: jag och mikroskop går inte alls bra ihop. På något vis lyckas jag alltid förstöra någonting när jag ska mikroskopera.
En gång skulle man trycka med ett filterpapper på ett objektglas (ett sånt som man lägger det man ska titta på på). Läraren sa att tjejerna skulle trycka så hårt de kunde, så då gjorde jag det. Självklart råkade jag krossa det i händerna.
En annan gång skulle jag försöka få bilden ljusare, och skruvade därför på någon skruv så att hela det man tittade i (det som ser ut som en kikare eller vad man ska säga) ramlade av.
Igår skulle jag försöka ställa in skärpan när jag skulle titta på våran bakterieodling. Det blev aldrig skarpt, så jag skruvade och skruvade. PANG, så krossade förstoringslinsen objektglaset. Och jag vred inte ens på den förbjudna ratten, som flyttar allt väldigt mycket i höjdled.

Idag har jag skruvat ihop min nya byrå. Lite i alla fall, den är inte klar än. Men jag har nästan gjort det själv! :D Skitstolt, haha.

Var även på bio nyss och såg Snabba cash. Boken var bättre.

Halvfärdig.

Ibland känner man sig bara så underbart nördig. Ett sådant tillfälle är när man drömmer om fysik. Jag hade en superintressant dröm inatt faktiskt, om sånt jag har lärt mig på fysikbreddningen.
Drömmen gick ut på att en komet skulle åka ett visst (stort) antal varv runt jorden för att sedan krascha in i den så att alla dog. Jag skulle då räkna ut om man uppfattade det som att livet blev längre om man var på jorden eller om man satt på kometen (som rörde sig med typ 80% av ljushastigheten, och man kunde mycket väl sitta på den). Den som är i vila och den som rör sig uppfattar nämligen tiden olika - och om jag har tänkt rätt nu så borde den som är på jorden tycka att det tar längre tid för kometen att röra sig ett visst antal varv än vad den som sitter på kometen skulle tycka. Ointressant, jag veeet. (Fast nej, det är rätt intressant faktiskt. Men kanske inte så att jag måste sitta och skriva ett helt inlägg om det, ingen lär väl ändå förstå vad jag menar eftersom jag suger på att förklara.)

Snart blir det Robinson i alla fall! Najs att det går nu liksom. Jag sörjer att jag varken har hunnit plugga så mycket som jag borde eller börjat titta på Prison Break säsong två (fick låna av Annie idag! :D). Jag skyller på mamma, mycket bra ursäkt.

Har en mycket efterlängtad sovmorgon idag, inte ofta det händer nu för tiden. Ska snart springa iväg till skolan, känns ju inte sådär jättelockande med tanke på all snö och alla oplogade gator.

Igår bar det av till halkbanan i Kumla. Det var faktiskt lite roligt, men läskigt också. Vi satt ju två och två i en bil (ingen lärare alltså). Jag och tjejen jag körde med satt och skrek, båda var helt nervösa. Haha, tur att jag inte var ensam om det i alla fall :) Och så såg man typ ingenting eftersom det snöade så mycket, jobbigt.

Det känns som att jag inte har någonting alls att säga till om längre. Alla gör som de vill, trots att det faktiskt är mig det handlar om. Jag vet att det bara är väl menat, men det behövs inte, jag vill inte. Allt kommer bara att bli värre. Och jag blir så jävla förbannad på mig själv för att jag har låtit det bli såhär, för att jag inte har varit bättre på att låtsas och dölja.

Riskutbildning på körskolan, skola, plugga körkortsteoriprov, körlektion, hem, dö.
De tre timmarna jag tillbringade i skolan idag var inte så trevliga. Huvudvärk, extrem trötthet och allmänt jobbiga känslor. Inte så pepp på att köra bil direkt efter med andra ord (men jag fick en stjärna i kanten av körläraren! Haha. Jag som alltid brukar göra alla möjliga fel för att jag blir så stressad och får panik. Jag är nog en trafikfara egentligen).
När jag kom hem byggdes det på med illamående och ännu värre huvudvärk. Det hade inte kunnat kännas sämre ens om någon hade slagit mig med en stekpanna i huvudet. Somnade en stund och nu känns det rätt okej faktiskt.

Imorgon blir det att åka till halkbanan, nervöst värre. Men alla säger att det är så himla kul, så man får väl försöka tro på det :) Och jag slipper ju den värsta och längsta skoldagen av alla.

Det känns alltid så konstigt att inte ha någonting som man verkligen borde göra. Oftast finns det väl någonting - skoljobb, städa, gå ut osv, men när man har gjort verkligen allt, när man inte har några måsten, vafrör känns det då ändå som att det är tusen saker man borde göra? Det blir som ett tomrum och det känns fel att göra sånt man faktiskt vill göra utan att ha lite dåligt samvete för att man inte gör någonting annat.

Just nu kan jag faktiskt inte komma på någonting jag borde göra (förutom att gå promenad, men det räknas inte för det är för sent och mitt hår är blött). Eller jag kanske borde läsa en bok till svenskan förresten, men det känns faktiskt inte särskilt lockande att läsa en, enligt läraren, modern bok som är från slutet av 1800-talet. Jag tror att han och resten av världen har lite olika uppfattning av vad modern är.

Så var snart den här dagen slut, och om några timmar blir det ny vecka. En helvetesvecka. Början av den i alla fall.
Jag vill inte tala sanning, vill inte säga som det är. Det är så mycket lättare att ljuga, låtsas, men jag vet att det inte går.
Tisdagen och onsdagen blir snattade av körskolan. Riskutbildning, körlektion, halkbana. Jag jublar (eller inte).
(Okej, det här lät nog lite väl osammanhängande.)

Nu borde jag egentligen sova, med tanke på hur trött jag kommer bli annars när jag ska upp tidigt och ha fysikbreddning imorgon, men jag kan inte. MÅSTE. SE. PRISON. BREAK. Det går inte att sluta. Det kändes nästan som att jag inte kunde andas förut, när det förra avsnittet tog slut för att det var så spännande.
Varför sitter jag här?? Prison Break nästa!

Allvarligt, det rycker i mitt ögonlock hela tiden och har gjort det i princip hela dagen. Jobbigt!

Mitt hår är svart. Med en röd fläck, fail haha. Färgen tog inte så bra där, det gör den aldrig på just det stället. Underligt?

Jag vettefasen vad jag tycker om färgen faktiskt. Men man måste ju våga prova något nytt ibland :)

Bild från igår.

Den här dagen måste nog vara världens segaste. Det känns redan som att hela dagen har gått, trots att klockan bara är halv elva. Men så går det väl när man vaknar före sju när det är helg.

Jag känner knappt igen mig själv när jag tittar i spegeln nu, haha. Speciellt inte nu när jag inte har något smink. Håret färgades ju igår, känns ovant. Jag ska försöka ta en bild snart!